EU:s medborgarpanel om den nya EU-budgeten

Allmänheten hjälper till att forma EU:s långtidsbudget

I maj 2025 avslutade panelen med 150 slumpvist utvalda deltagare från de 27 EU-länderna sina diskussioner om prioriteringarna för EU:s nästa långtidsbudget. Deras insikter bidrog i hög grad till EU-kommissionens budgetförslag för 2028–2034, som lades fram den 16 juli 2025.

Förslaget till EU:s långtidsbudget omfattar bland annat regional utveckling, innovation, utbildning, försvar och migration och beskriver en enklare och flexiblare budget som är anpassad till både långsiktiga mål och nya utmaningar.

I linje med panelens vägledande rekommendation om en ”stark framtidssäkrad EU-budget” omsätter förslaget medborgarnas prioriteringar i konkreta åtgärder på viktiga politikområden.

Här är några exempel på hur budgetförslaget tar hänsyn till panelens rekommendationer:

En mer anpassningsbar EU-budget
Kommissionen föreslår en flexiblare struktur som gör att man snabbt kan fördela eller omfördela medel, vilket förbättrar EU:s krishantering.
Stöd till regioner och lokalsamhällen
Nya nationella och regionala partnerskapsplaner ska anpassa EU:s stöd till lokala behov, i linje med panelens krav på ökad regional sammanhållning.
Prioritering av utbildning och kompetens
Enligt panelens önskan om satsningar på livslångt lärande höjs budgeten för Erasmus+ och man ökar stödet till omskolning och fortbildning under hela livet.
En starkare europeisk försvarsunion och förstärkt säkerhet och digital beredskap
Förslaget omfattar ökade investeringar i försvar, cybersäkerhet och digital infrastruktur för att få till stånd ett säkert och oberoende Europa.

Om panelen

Under flera månader har deltagarna utbytt åsikter och idéer, med utgångspunkt i sina erfarenheter som vanliga människor. Tillsammans har de slagit fast gemensamma prioriteringar, målat upp en vision om EU:s framtid och rekommenderat vad budgeten bör gå till för att få störst genomslag. Diskussionerna kretsade kring två huvudfrågor:

Vilka prioriteringar bör EU-budgeten stödja i framtiden?
Vilka insatser bör EU-budgeten användas till så att prioriteringarna kan förverkligas?

Resultatet blev ett antal framåtblickande rekommendationer som nu utgör en central referens för EU:s nästa långtidsbudget.

Vad händer nu?

Budgetförslaget måste nu antas enhälligt av de 27 medlemsländerna i rådet och godkännas av Europaparlamentet. Under de kommande förhandlingarna fortsätter panelens rekommendationer att vara en viktig referens för utformningen av en budget som speglar EU-medborgarnas prioriteringar.

Du kan läsa mer i kommissionens faktablad om EU:s budget för 2028–2034. Ett återkopplingsevenemang ska hållas den 6 februari 2026 för att informera deltagarna om hur deras rekommendationer har genomförts.

Tidslinje

Den europeiska medborgarpanelen om EU-budgeten pågick under tre helger mellan mars och maj 2025.

28–30 mars
Första mötet – Bryssel
- Utbyte av idéer: deltagarna väljer ut de mest lovande idéerna som de vill gå vidare med.
- Introduktion till panelens tema.
  Inspelningar: 28 mars 2025 | 30 mars 2025
25–27 april
Andra mötet – digitalt
- Genomgång av första mötet och vidareutveckling av idéerna, per tema och ämne.
- Arbetet med rekommendationer inleds.
  Inspelningar: 25 april 2025 | 27 april 2025
16–18 maj
Tredje och avslutande mötet – Bryssel
- Panelen sammanställer sina slutsatser och rekommendationer till EU-kommissionen.
- Förklaring av kommande steg – inverkan på beslutsfattandet.
  Inspelningar: 16 maj 2025 | 18 maj 2025

EU-budgeten: vad står på spel?

I EU:s långtidsbudget fastställs storleken på budgeten och vad den ska gå till under sju år. Den innevarande långtidsbudgeten gäller mellan 2021 och 2027 och uppgår till 1,2 biljoner euro, vilket motsvarar ungefär 1 procent av EU:s BNP. Budgeten kompletteras av cirka 800 miljarder euro från NextGenerationEU, ett tillfälligt instrument för att få fart på återhämtningen efter covid-19-pandemin.

EU-budgeten har visat att den leder till resultat för invånarna. Den finansierar t.ex. projekt och initiativ som bidrar till den sociala och ekonomiska utvecklingen i EU:s regioner, stöder bönder och landsbygdsområden, skyddar miljön och bekämpar klimatförändringarna, bidrar till digitaliseringen av våra samhällen och stöder forskning och innovation. På senare år har budgeten hjälpt oss att hantera flera kriser, från covid-19-pandemin till Rysslands invasion av Ukraina, där pengarna har bidragit till att stödja Ukraina och minska vårt energiberoende.