Icke-statliga ungdomsorganisationer spelar en avgörande roll för att främja samhällsengagemang, kompetensutveckling och social delaktighet i hela Europeiska unionen. För att maximera deras effekt är det viktigt att EU:s budget avsätter tillräckliga och tillgängliga ekonomiska resurser för att stödja deras verksamhet. Ett av de viktigaste finansieringsinstrumenten för ungdomsorganisationer är Erasmus+-programmet, som ger bidrag till ungdomsutbyten, utbildning och kapacitetsuppbyggnadsprojekt. Trots framgångarna kämpar dock många mindre icke-statliga organisationer med byråkratiska hinder och krav på samfinansiering. För att ta itu med detta bör EU förenkla ansökningsförfarandena, införa mer flexibla finansieringsmekanismer och utvidga mikrobidragssystem som är skräddarsydda för ungdomsinitiativ på gräsrotsnivå. Dessutom bör Europeiska socialfonden+ (ESF+) och programmet för medborgare, jämlikhet, rättigheter och värden prioritera icke-statliga ungdomsorganisationer som arbetar med angelägna frågor som sysselsättning, digitala färdigheter, hållbarhet och social inkludering. En särskild budgetpost inom dessa fonder skulle kunna säkerställa ett stabilt ekonomiskt stöd till långsiktiga projekt som stärker ungdomar. Dessutom bör EU utforska offentlig-privata partnerskap för att frigöra ytterligare finansiella resurser. Genom att uppmuntra företag och filantropiska investeringar i ungdomsinitiativ genom skatteförmåner eller matchande medel kan EU stärka hållbarheten i finansieringen av icke-statliga ungdomsorganisationer. En välfinansierad sektor för icke-statliga ungdomsorganisationer är en investering i Europas framtid. Genom att effektivisera tillgången till