En del av dagens och framtidens generation bör vara att ungdomar får rättvis tillgång till arbetslivet efter studier/utbildning osv.: Varför är det svårt för unga, välutbildade vuxna att få fotfäste i yrkeslivet? Hur kan det komma sig att vägen till materiellt egenföretagande förblir blockerad under lång tid, trots god utbildning och x betalda eller obetalda praktikplatser, volontärer, magisterexamina? Varför är många universitet inte kopplade till industrin? - Varför konkurrerar lärlingar med utexaminerade om jobb och vilken utbildningsnivå är den ”verkligen rätta”? Hur bedöms de finansiella rapporterna: Praktisk och social arbetslivserfarenhet av praktikanten VS analytiska problem och lösning mentalitet av studenten? Varför hålls unga yrkesverksamma små av äldre anställda och hur kan ett framgångsrikt samarbete mellan unga och gamla se ut på jobbet? Hur går rekryteringsprocessen till i företag? Varför tar ansökningsprocessen för lång tid? Varför kallas de sökande till upp till tre intervjuomgångar och varför får de inte tillräckligt med feedback om de ställs in, vilket har misslyckats? Hur kan det komma sig att ett företag bjuder in dig till jobbintervjuer och sedan aldrig kontaktar dig igen? Är det möjligt att göra ansökningsprocesserna måttliga och respektfulla?