Mot bakgrund av de nya utmaningar som Europeiska unionen står inför just nu, särskilt när det gäller konkurrenskraft, gemensamt försvar, invandring och en åldrande befolkning, anser jag personligen att det är nödvändigt att se över de nuvarande programmen och mot bakgrund av deras genomförande och resultat planera eller omdirigera dem till nya behov, som om det vore en nollbaserad budget. Dessutom skulle detta ge en bild av de europeiska skattebetalarna om de behöver inrätta nya egna medel som nödvändigtvis måste undvika att gå emot de europeiska företagens konkurrenskraft eller medföra en större administrativ börda. Vi måste förenkla och bättre kommunicera vart de europeiska skattebetalarnas resurser är på väg om vi ska få ett mer enat och starkare EU. Det är inte möjligt att gå från 1 % av BNP till 2 % och vill öka uppbörden utan att se över de utgifter som genererats sedan början eftersom prioriteringarna har utvecklats. Å andra sidan bör ett ämne som omfattas av gemenskapsbudgeten införlivas i universiteten för att öka kunskapen om EU:s politik och dess inverkan på välbefinnandet. Många av våra ungdomar är inte väl medvetna om konsekvenserna av att tillhöra Europa och detta utgör en fara för framtiden. Vi hoppas att de 27 medlemsstaterna och deras ledare också kommer att kunna minska den administrativa bördan och personalkostnaderna till förmån för unionen som helhet.