Ungdomar betonar att AI och digitala plattformar formar deras dagliga liv, men tar också upp farhågor om vilseledande innehåll, svårigheten att identifiera AI-genererat material, oskärpan mellan verkligheten och den digitala världen samt plattformar som monetariserar användarnas data och uppmärksamhet.  De pekar också på de negativa sociala effekterna av att vara online, inklusive grupptryck, skadlig självjämförelse och en växande känsla av övervakning, tillsammans med alltmer polariserade utrymmen som kan avskräcka från deltagande.

Därför efterlyser de starkare lagstiftning, större transparens, bättre digital kompetens och mer ansvarsskyldighet från teknikföretag, regeringar och medier. De betonar också behovet av att involvera ungdomar i teknikdesign, skapa säkrare och åldersanpassade onlineutrymmen, överväga minimiåldersregler för sociala medier och stödja utvecklingen av europeiska digitala tjänster som återspeglar EU:s värden. 

 Europeiska kommissionen har infört strategier och initiativ, såsom rättsakten om digitala tjänster, som kräver att plattformar minskar riskerna för användare, inbegripet minderåriga, vid sidan av handlingsplanen mot nätmobbning, som syftar till att skapa säkrare onlinemiljöer för ungdomar. 

Diskussionsämnena var också kopplade till det kommande paketet om tekniksuveränitet, som syftar till att främja europeisk teknik, minska Europas beroende av aktörer utanför EU och säkerställa respekten för EU:s standarder och principer.

Instämmer du i de åtgärder som föreslås av ungdomar? Finns det ytterligare åtgärder som EU bör överväga?